Varför är det så?, att tiden verkligen springer iväg på vissa sätt, medan den på andra sätt sniglar sig fram?
Jag kan tex inte förstå att det gått så långt i graviditeten, att Ronja är så stor som hon är, att det redan är måndag igen:S
Samtidigt så tycker jag fortfarande det känns oändligt långt bort till förlossning, till spahelg och till skåne. Det är jättemärkligt.
Vår helg var bra iaf, i söndags, tog vi en promenad, med Ronja gåendes själv en stor del av vägen, bort till viken för att handla lite. Tanken var att vi skulle handla dammsugarpåsar, men nejnej, det måste man ju åka till nån speciell affär för att göra, så det fick förbli smutsigt hos oss, kunde dock moppa govlen litegrann iaf!
När vi gick bort mot viken, så gick Ronja och puttade vagnen själv, kommer bilder på detta när jag fått tag på Rickards telefon...

Igår eftermiddag kom sen Robin för att hänga lite och käka mat. Det blev äntligen, den där fläskpannkakan jag varit på väg att göra i flera veckor nu. Mycket gott blev det iaf!
Kan lägga upp receptet senare också, när jag lägger in bilder. Robin stannade hela kvällen och jag tror nog att Ronja blivit lite kär i honom. Hon vägrade somna, höll sig vaken i 2-3 timmar längre än hon brukar, härjade runt och var bara lugn om hon fick vara hos Robin! Jättekul att se, kommer lägga upp bilder på detta senare också. När hon väl somnat, satt vi ett tag och snackade innan killarna försvann in i datorernas värld, och jag la mig i sängen för att få lite extra vila och mys. Det blev rätt sent för Rickard och när han väl la sig var han rätt uppe i varv efter allt snack han och Robin haft, jättekul att se honom så motiverad!

Ronja skulle såklart in i vår säng inatt också, märks att det är mardrömmar som spökar på nätterna, men det är ju inget konstigt i hennes ålder.
Hon var mycket nöjd när hon skulle få gå på dagis imorse iaf.

Nu ligger jag och längtar efter mina två älskade, medan den tredje sparkar för fullt i magen. Kan för er som var närvarande under graviditeten med Ronja, och som kommer ihåg att hon var rätt vild i magen, berätta, att den här lille saken är ännu värre och sparkar hårdare, tar upp mer plats och är mer vaken och livlig än Ronja var. Undrar hur detta ska gå?!

Till middag idag blir det falukorv i ugn med potatismos och färsk sparris!

Måste lägga in en bild på askmolnet, en bild jag fastnade för och tycker är så jäkla snygg


Bilden är tagen från dn.se

Jag tror att jag är en av de få, som jag känner, som är fulkomligt fascinerad av denna naturhändelse. Förstår givetvis att det är otroligt jobbigt för många som är fast och strandsatta på diverse ställen, eller inte kommer iväg på planerade resor osv, men ärligt talat, förstår ni vad vi får vara med om? Vad som händer och hur häftigt det är att vi, i vår tid, är helt utlämnade till naturen och dess kraft?
Jag bugar mig inför Moder Gaia och följer spänd utvecklingen!!