Skrek hela kvällen igår. Kom inte till ro och bara skrek så man trodde lungorna skulle trilla ut.

vid elva hade hon somnat i min famn orolig men sovandes bar vi in henne och gick själva in i sovrummet för att lägga oss. Har sedan legat med henne klistrad mot mig själv hela natten. Vakat och klappat henne, tagit på henne täcket när det åkt av, har bara ammat en gång dock, men det räcker. Det andra bröstet är överfyllt nu och jag hoppas hon vaknar snart för att äta. Det gör nämligen ooont!

Än så länge verkar morgonen gå segt. Ronja tittar på bompa och Rickard är på jobbet.

Ronja ska lämnas halv tio, sen går vi nog hem och hoppas på att få sova nån timme innan vi ska iväg till bvc. Ska kolla så Embla växer som hon ska eftersom dom förra gången mätte henne till 57 cm. Det är inte möjligt att hon inte var längre, om man kollar på klädstorlek och sådär och nu känns hon riktigt lång. Märkligt...

Mina ögon vill stänga sig