Hatar när du går på morgonen. Hatar tanken på att du inte ska vara med oss under dagen. Känner mig som en liten unge när jag känner som jag gör. Känns oöverskådligt att vara ifrån dig vissa dagar. Hur kan det vara möjligt att vi inte ska få dela mer av vår vardag ihop? Att träffa dig några timmar var kväll känns som ett skämt. Att du bara träffar barnen 3 timmar om dagen.