Shit vilken lång dag, känns som jag haft ungarna i ungefär 3-4 dagar i sträck helt ensam.

Morgonen började jättebra, gjorde iordning Embla redan innan Ronja ätit frukost vilket gav oss massa extra tid för mys och fix. Fick till och med tid att sminka mig och göra mig lite fin, vilket är underbart att få göra nu för tiden. Hatar att känna mig sunkig, vilket jag gjort nu i flera år, så känns skönt att få sätta på lite mascara och eyeliner och en fin klänning ibland! Trivs ju som bäst i sånt.

Iaf, kom vi iväg till dagis i tid och Ronja sa hejdå till mig nästan innan vi kommit in. Sån lycka att se att det börjar ordna upp sig med lämningarna(finns det ens ett sånt ord). Embla sov dessutom när vi kom till dagis så jag gav mig iväg på en långpromenad runt halva stan. Jättefint höstväder, men en rätt bitande kyla, 7 grader tror jag det var när vi var ute. Efter bara 500 meter, vaknade Embla och ville sen vara med och vara vaken resten av vägen, helt okej när hon var glad iaf.

Jag tänkte att det ju var lika bra att gå in mot stan och sen hänga där innan bvc-tiden vi hade halv elva. Rätt smart tänkt eftersom Embla började bli lite hungrig också. Köpte med mig en flaska vatten till bvc och satt där en halvtimme innan det var vår tur. Gjorde inte direkt oss nåt, Embla var fortfarande på strålande humör och jollrade för fullt.

Bvc-besöket var väl mindre roligt i sig. Det var vägning och mätning som vanligt, hon vägde 5580 och sen var det nåt skumt med längden. Vi har bytt så hon har 62 i kläder nu och vi tycker hon fyller ut dom rätt bra, iaf på längden. Men enligt den bvc sköterskan som mätte henne idag, var hon bara 57 lång. För en månad sen var hon 56. Det finns inte en möjlighet att detta stämmer. Dessutom skulle det göra att hennes kurva gick rakt i marken. Helt otänkbart med tanke på hennes propotioner och klädstorlek. Så vi ska tillbaka om några veckor för att mäta igen.

Sen var det vaccination. Usch säger jag bara. Som jag tidigare skrivit, jag klarade aldrig av att ha Ronja ensam när hon skulle få sprutor. Men idag skulle jag minsann klara det. Usch vad jag är blödig alltså. Men det gör så ont att nån ska sticka nåt vasst i dom där små fina knubbiga låren. Och skriket hon gav ifrån sig var värre än nåt jag hört från henne tidigare.

Sen var det dags för "mammasamtal". Genom kollar dom hur jag mår och om jag är nedstämd osv, om jag kan tänkas ha en förlossningsdepression eller sådär. Det barnmorskan kom underfund med var väl att jag måste stänga av ibland, få lägga ifrån mig allt ansvar en timme och gå ut ett tag och hitta på nåt, eller bara göra nåt annat. Att Rickard tar barnen på eget initiativ och tar över. Utan att jag får protestera. Jag tar alltid på mig för mycket ansvar och lägger alltid all skuld på mig själv. Sista tiden har jag till och med börjat tassa på tå här hemma på kvällarna för att Rickard ska slippa komma hem och behöva hjälpa till. Fast det är klart att han kan göra det. Men jag har, och är nog rädd för att han ska tröttna på allt. Vet inte riktigt....


Sen sa hon att när jag slutat amma, eller iaf gått ner i amning eller ger flaska, bör jag unna mig nåt själv. Åka bort en hel helg eller något sånt. Det skulle jag såååå gärna göra. Drömmer om att få åka iväg en helg på spa, själv eller med en kompis. Allra helst med mamma, men gärna med Matilda! Så, nu önskar jag mig bidrag till detta i födelsedagspresent. Finns 100000 saker jag önskar mig, men detta får stå överst på listan!

Lunchade med Tessan sen efter bvc, jättemysigt men kort och tyvärr började Embla gå in i en skrikperiod mitt i allt så kunde inte riktigt koncentrera mig tyvärr. Alltid kul att se henne, och tycker det är alldeles för sällan!

Sen begav jag mig mot dagis. Planerade att hämta upp Ronja för att sen ta en tur till lekplatsen dit E skulle komma med ungarna. Första timmen där gick bra, Embla var lugn i bärselen och Ronja hade jätteroligt. Sen började gnällandet. La ner Embla i vagnen eftersom hon sov som en stock. Men efter 10 minuter med Ronja, vaknade Embla...Sen turades Embla och Ronja om att gråta resten av eftermiddagen. Ronja var helt otröstlig och bara skrek och grät. Var otroligt lycklig när Rickard kom och avlastade mig. Vi gick hemåt och jag slängde ihop köttfärssås och pasta. Ronja fick lugna ner sig till Pippi, då detta är det enda som funkar just nu (otroligt opedagogiskt jag vet)...

Jag och Ronja hade en helt underbar och rolig timme i badet sen, lekte och busade och njöt verkligen av lite egen tid med varandra. Embla har haft så ont efter vaccinet och dessutom megakolik så Ronja har känt sig lite utanför och orolig pga det. Efter badet fick jag ta över Embla och Rickard tog Ronja och nattade och myste.


Äntligen nu, för en stund sen, fick Embla ur sig det hon burit på  i ett antal dagar, såå skönt att det kom igång, även om hon fortfarande har jätteont i magen. Dessutom är hon febrig av vaccinet så hon och jag ska stanna hemma och mysa imorgon medan Ronja går med Farmor till öppna förskolan. Känner att både Embla och jag behöver en hemmadag.

Nu är koliken igång igen och Rickard hoppar rundor här bredvid med Embla på armen.

Är det nån som har några tips på var man kan köpa bra moccasiner? Måste ha ett par nya till Ronja. Och så behöver jag köpa lite dreggellappar till Embla eftersom allt är blött efter ungefär 5 minuter, det bara rinner ur munnen på henne.
Tips mottages gärna!

Hej - tittar in o önskar en riktigt fin kväll! Kram Jenny ♥



Ps: Tävla om BARN och HEM - inredning för 1000 kr på min blogg just nu - http://jennyn.se/category/tavla-och-vinn.html